Stina minns: Utrikeskorrespondenterna del 2

Som jag berättat i ett tidigare Stina minns-inlägg så hade vi femton utrikeskorrespondenter på pressbesök för en sådär sex år sedan. Jag och vår dåvarande informatör Anna Erlandsson Karlsson hämtade upp dem i Stockholm och tog dem med buss ner hit till Västervik. Resan skedde i samarbete med UD.

Vi hade gjort ett mycket ambitiöst program med lunch på Värdshuset den Gröna Tuppen, smalspårsresa, studiebesök både på Electrolux och Storebro, stadspromenad med vår egen nylanserade produkt Västervik Går Igen och så generalrepetition på middagsföreställningen Krabbes Krog 1707.

Anna och jag tyckte att just studiebesöket på Electrolux var en höjdare eftersom det sammanföll med att man lanserade den självgående dammsugaren Trilobite. Vi skulle erbjuda en provvisning till de femton korrarna! Finemang, tyckte vi. Electrolux marknadsavdelning var först inte alls så exalterade över detta unika tillfälle att få ut sin produkt över hela världen. Med bland gästerna fanns nämligen en skribent till en av Kinas största dagstidningar. En spridningseffekt som man kanske inte var så intresserade av. Efter noga övervägande gick man med på att ta emot besöket och korrarna var mycket intresserade av världens första självgående dammsugare.

Efter studiebesöken gick vi alla med på Västervik Går Igen, en stadspromenad som kantades av skådespel av amatörteaterföreningen Teaterskeppet. På Aspagården utspelade sig en av scenerna, från 1700-talet. Vi stod samlade utanför staketet och tittade på ett skådespel med hantverkarmän som satt och stod runt ett bord och skrävlade.
Så säger Anna till mig:
- Ser du något konstigt?
- Nej? svarar jag.
- Titta lite noggrannare på skådespelarna....
Och där, mitt bland 1700-talsmännen stod en av korrarna. Han hade smitit in på gården och stod nu mitt i skådespelet. Han smälte så väl in i miljön att han senare fanns med på en bild från Västervik Går Igen i Västerviks-Tidningen. Det stod dock inget om att en av männen på bilden inte tillhörde skådespelet.

Dagen avlöpte väl och på kvällen var det dags att prova den helt nya produkten Krabbes krog 1707 på Lysingsbadet: Middag med skådespel där gästerna själva deltog. Teaterskeppet stod för upplägget och Krabbes krog för den 1700-talsinspirerade maten.

Det måste ha varit en märklig upplevelse för våra gäster. Först fick man gamla kläder på sig, klev sedan in i en hiss (= tidsmaskin) för att komma ut i ett moln av rök på 1700-talet. Det var fantastiskt att se de femton korrarna från olika delar av världen gå in i de svenska 1700-tals rollerna och kulturen med hull och hår. Det åts 1700-talsmat, dracks med stor fröjd, det sjöngs och alla roade sig. Kroppsspråket överbryggade alla möjliga språkproblem och blev kvällens allmänna språk.

Att bjuda på upplevelsen Krabbes krog 1707 hade inte varit en helt given programpunkt, dels för att den inte var testad tidigare och dels för att vi inte visste hur den skulle uppfattas av alla de olika människor och kulturer som skulle delta. I slutändan blev det en succé, inte bara bland gästerna. Flera år senare har personer som jag mött från Teaterskeppet, som var med den kvällen, pratat om generalrepetitionen som den bästa och roligaste föreställningen i Krabbes krog 1707's historia.

Framåt sena kvällen kördes korrarna in till Stadshotellet för nattvila. De var märkligt pigga och ryktet gick att de svingade sina lurviga på hotellets nattklubb ända till stängning. Själv hoppade jag trött i säng efter en lång dag. Ändå full av förväntan. Nästa morgon väntade en ny, spännande dag. Samling kl. 9.00 med samling på Stadshotellet för att sedan segla norrut med Skonaren Linnéa.

Hur det gick med den resan? Tja, DN benämnde den som "Marknadsaktiviteten som gick på grund". Mer om det om en vecka eller två i Utrikeskorrespondenterna del 3.