Splittrad bild av ungas liv i Kalmar län

Mats Trondman, som är professor i kultursociologi och rikskänd för sin barn- och ungdomsforskning, presenterade i fredags den s.k. LUPP-studien (Lokal UPPföljning av ungdomspolitiken), som har genomförts bland elever på högstadiet och gymnasiet i länet. Analysen gav många tankar och tillfällen till reflektioner. Undersökningen har inte genomförts i Västerviks kommun (vi kommer att vara med i nästa omgång) men det länsövergripande resultatet var mycket intressant.

Ungdomspolitiken syftar till att ge ungdomar rätt till bra villkor och delaktighet. Genom LUPP har man tittat på hur våra ungdomar har det i vårt samhälle idag och hur de ser på sin framtid. Utgångspunkten har varit att fokusera på vad man kan göra, inte vad som har gjorts, och Trondman betonar att allt handlar om ungdomarnas upplevelser. Sedan kan andra ha andra upplevelser av situationen.

För att komma åt problematiken har Trondman delat in "livet" i fem olika sfärer:
- Tillitens sfär (Trygghet betonas. T.ex. hemma, på skolgård, nöjesliv.)
- Erkännandets sfär (Hur man blir bemött av andra. Mobbing, främlingsfientlighet o.s.v.)
- Skolans sfär (Hur man upplevler skolklimatet, får hjälp, information, vuxna tar ansvar o.s.v.)
- Fritidens sfär (Vilket utbud som finns och om man hinner med att göra det man vill.)
- Delaktighetens sfär (Att vara med och bestämma, t.ex. i skolan, politiken, fritid)

Generellt visar resultatet att våra ungdomar har det bra. 8-9 av 10 ungdomar upplever att de har det riktigt bra. Förmodligen är våra siffror betydligt bättre än de flesta andra länder i världen, menar Trondman. Visst låter det positivt? Absolut, men sen har vi även de andra procenten där det inte står lika bra till. Båda bilderna är viktiga.

De två viktigaste sfärerna tillsammans är tillitens och erkännandets sfär. Båda handlar om sociala relationer och båda visar upp relativt höga siffror.
60% lever i en starkt tillitssfär
14% i en svag tillitssfär
4% står utanför tillitssfären.
Den sistnämnda siffran är oroväckande. Vad innebär detta för de de som lever utanför sfären? För dem själva? Och för andra? Om man kan hjälpa dessa 4% påverkar detta troligen övrigas trygghetssfär i positiv riktning.

Tillitssfären är den enda sfär där man ser tydliga könsskillnader. Bland unga flickor är andelen som känner sig otrygga på kvällen i sitt bostadsområde, i kollektivtrafiken och i nöjeslivet markant högre än unga pojkar. Trondman berättar att unga känner sig lika otrygga i kollektivtrafiken som i nöjeslivet. Det är förmodligen en upptäckt som förvånar fler än mig.

I erkännandets sfär syns inga könsskillnader, förutom när det gäller att tjejer anser sig mer orättvist behandlade. 45% lever i en starkt närvarande erkännande sfär, 10% i en svag.

Ca 40% lever i starka sfärer vad gäller skolan och fritiden. I skolan är det ca 20% som lever i en svag sfär, när det gäller fritiden är det knappt 10%.

Delaktighetens sfär är den enda sfären där det står riktigt illa till. Endast 9% lever i en starkt närvarande delaktighetens sfär, 48% i en svag. Det är intressant att undersökningen annars visar att man VILL vara med och vara delaktig. 6 av 10 har vad man kallar "medborgerligt intresse". Man vill ha större inflytande över skolmaten, 70-80% vill ha maximalt inflytande. Nästan 20% lever helt utan delaktighet.

Att man vill ha större inflytande och vill vara med och vara delaktiga är mycket positivt men också en utmaning. Hur ser vi vuxna och ansvariga till att ungdomar kan vara med och delta på det sätt de själva önskar?

Trondmans analys var mycket intressant och gav upphov till många frågeställningar. Det är viktigt att öka antalet kommuninvånare i Kalmar län och i Västerviks kommun och det gäller naturligtvis inte bara att få fler att flytta hit utan även att få fler att stanna kvar. LUPP har pekat ut ett antal områden som man bör arbeta med för att behålla sina ungdomar på orten och dessa blir intressanta att ta med in i framtiden.