Bottenkänning - igen

Något av en institution i Västervik måste man kunna kalla quiz på Briggen på torsdagar. Jag har sedan begynnelsen (det var ett antal år sedan det startade) varit med i laget Bottenkänning. Tyvärr stämmer lagnamnet in rätt väl på våra magra insatser. Vilka "vi" är har ändrats med åren men i startuppställningen var Gunnar Boman (numera f.d. turistchef), Mats Thorsman, Anders Wiman, Per Lundberg, jag och Jakob Franzén med om jag inte missminner mig. Nu är det bara jag och ibland Per eller Jakob som är med när andan då och då faller på och vi skrapar ihop ett lag. Det är ett väldigt roligt sätt att umgås.

Igår var det dags igen. Då var det Christoffer på jobbet och hans sambo Maria, jag och Per Jiborn på VFAB som skulle upp till kamp. Tyvärr var vi ett par personer kort och vi får väl skylla på det med tanke på vår 4:e plats - från botten....

Varför heter vi då Bottenkänning?
För många år sedan ringer Anders Wiman mig på jobbet och hojtar:
- Titta ut genom fönstret bort mot Stenhamra! Ser du Boman?
Japp, det gjorde jag. Ståendes i en båt. Full av vatten och med brandbilar runt omkring. Jag kunde inte låta bli att ringa Gunnar på mobilen, han svarade och jag frågade om han hade flytvästen på och bad honom vinka. Stort skratt i luren!

Gunnar skulle sjösätta sin fina träbåt och när den kom i vattnet fungerade inte länspumpen. Den sjönk som en sten. Gunnar ringde Räddningstjänsten - och Västerviks-Tidningen hann först. Deras kontor är betydligt närmare sjösättningsplatsen än Räddningstjänsten. Dagen efter såg man löpsedeln överallt i stan:
"Toppchef sjönk till botten."
Jag hämtade upp löpsedeln i en kiosk och hängde upp den på hans dörr på jobbet. Och av denna historia kom också lagnamnet.

Trevlig helg!