VisFestivalen - festival med traditioner

För 10 år sedan, närmare bestämt 1999, flyttade jag till Västervik. Jag trodde ärligt talat att jag skulle stanna två år. Så blev det inte. Västervik överträffade alla mina förväntningar och idag är det Västervik som mitt hjärta klappar för.

I år blir det min 12e visfestival. Första gången var 1994 och den största upplevelsen var då att Nordman med Håkan Hemlin slog igenom där, just då, framför oss på scenen. Det var deras första framträdande inför så stor publik och 30 sekunder in på den numera välkända "Vandraren" tappade Håkan bort sig i texten. Han drog upp en lapp ur fickan, harklade sig och sa försynt att de inte är så vana att spela inför publik.... Där kunde buaropen ha spridit sig - men inte på VisFestivalen. På VisFestivalen reser man sig upp och ger stående ovationer. Vilken kväll det var!

Ungefär 5100 personer besöker VisFestivalen i slottsruinen varje år. Mer än totalt 100 000 rör sig under visfestivalsdagarna ute på stan. För VisFestivalen är faktiskt inte bara innanför murarna. Den pågår överallt.

När jag pratar med folk märker jag att alla har skapat sin egen visfestivalstradition. Man kanske går in någon kväll i ruinen, har visfestivalsfotboll (hörde jag talas om i måndags), firar visfestival på Harrys eller har fest hemma.

Min egen visfestivalstradition ser ut som följer:
Torsdag vid lunch - kompisarna har kommit till stan! Kul! Vi samlas någonstans och äter tillsammans och umgås. Förvisfestival kan man kalla det. Under eftermiddagen gäller det att fixa picknicken. Vanligtvis på Ost & Deli om det inte är för mycket kö. Sen har jag av någon märklig anledning ett behov av att köpa jeans just den här dagen. Det har varit så de senaste sex åren.... Tidsmässigt kör det ihop sig lite. Iväg till JC, handla jeans och sen stråla samman med kompisarna igen. Vid halv fem är vi klara för att ta oss till ruinen. In på Turistbyrån på vägen för ett toalettbesök inför köandet. I kön är stämningen hög, man träffar massor med folk och jag passar på att köpa en regncapé för en tjuga om det behövs. Under kvällen sitter vi tillsammans hela gänget och bara myser. Och när underhållningen är slut drar vi ut på stan och kollar läget.

Fredagen brukar jag normalt sett vara ledig. Man kanske blir förvånad över att turistchefen är ledig under VisFestivalen men faktum är att om jag har gjort mitt jobb bra innan så ska det inte vara några problem. Och mobilen är naturligtvis på. Imorgon ska jag på Kultur & Hälsa-seminariet på Slottsholmen så det blir ett undantag. Fredagkvällen har alltid ett par kompisar i Bråtviken fest. Det brukar vara fullt av folk. Grillning, musik och umgås. Framåt 22.30 drar vi in till stan för att göra den osäker.

Lördagen är vi trötta hela gänget. Då blir det bad eller en sväng på stan. Mattan, som till vardags bor i Stockholm, är ett stort fan av butiken Ogräs på Storgatan. Han tycker däremot inte att det är så kul att prova kläder så han brukar skicka iväg mig för att se ut lite juste kläder. När jag är klar ringer jag honom så kommer han och betalar. Han kallar mig för sin personal shopper, och jag som har svart bälte i shopping är inte ledsen för det. På kvällen går vi på restaurang, vanligtis Bubbel i gästhamnen, och därefter en sväng på stan.

Söndagen spenderas till viss del i kompisarnas stuga som de hyr här på Turistbyrån. Den ska städas och det ska sägas hej då. Sen är det bara att vänta tills nästa år.

Så ser min visfestival ut. Eftersom det nu är torsdag och lunchtid så är det dags för mig att ta ledigt för eftermiddagen och dra mig till Harrys för lunch med vännerna. Kom precis på att jag behöver ett par nya jeans också!

Trevlig VisFestival allihop!